Gapskrattade och satte även skrattet i halsen. Starkt, kanske en generationsroman. Nattsvart satir. Mycket mindre ytligt än Mara Lee som ändå fått finkulturstämpel.
Några stora ögonblick som tangerar ren konst även litterärt som när hon är på väg att svälja tabletter. Språket då, stämningen. En bok som är mycket olika saker på en gång, som vågar vara öppen inför var skrivandet är på väg.
Hoppas hon fortsätter och får chans att fortsätta skriva trots att hon blivit så missförstådd.
Jag= en övre medelklass kulturtyp.
